Vinter igen

Det går så fort. Från höst till vinter över en natt. Förra helgen när det snöat när jag kom hem till Lervik trodde jag att det skulle försvinna, inte än, tänkte jag. Fast snön ligger kvar nu en vecka senare, det har till och med kommit mer och jag har fått skotta igen. Naturligtvis inte utan missöden. Låset på skopan har gått sönder så nu finns bara flytläge, så fort man lyfter lastaren tömmer den skopan. Puh. En sak till att fixa. Och renflyttningen pågår för fullt. Var och lämnade av Simon som ska hjälpa till. Jag känner att min ungdomsdröm att bli renskötare nog inte var helt igenomtänkt. Det är hårt jobb, med livet som insats och inget man blir rik på direkt. Maria däremot tror jag inte skulle tacka nej till ett jobb som renskötare, så hon fick ta hand om sina renar. Och köra skoter på arbetstid.
Jag har förresten arbetsförbud i helgen. Tur att jag redan har fixat bilen. Besiktning på tisdag, men nu läcker den inte längre diesel... hmmm kom just på att jag glömt justera handbromsen. Måste fixas innan besiktningen, har fått tvåor på det förut. Det är faktiskt fort ordnat, kan köra upp på grannens smörjbrygga. Ska ansöka om dispens från arbetsförbudet, det är ju faktiskt dyrt med ombesiktning.

Gamla hjulspår

Det är konstigt hur fort man finner sig i gamla rutiner. Har varit borta nästan ett år från mitt vanliga jobb och redan efter ett par veckor känns allt som vanligt. Inte mycket har hänt här på NUS, jo, en eller annan ny ST och AT på kliniken förstås, en ny märgspik i arsenalen, kaffet kostar pengar igen (Snåla, SNÅLA VLL!), småsaker men i stort är allt sig likt.
Två veckor i Turkiet gjorde gott, men allt för kort. Overkligt att tänka att vi badade i trettigradigt vatten för två veckor sedan när jag satt i traktorn och skottade uppfarten i helgen. Har fått tag i en rostig gammal snöslunga som jag ska fixa till, lagren hade rostat ihop, i alla fall ett av två, men jag tror att jag kan hitta ett nytt. Har efter en del svärande, en halv liter rostlösningsmedel och blåslampa fått lös det. Det andra snurrar hyfsat efter lite smörjning så det tror jag får sitta.
Jo, en sak till. Två veckor i Turkiet all inclusive har resulterat i nästan 6 kilos viktuppgång (kontrollvägde mig innan vi for och en vecka efter hemkomst...), ja, jag vet. Har blivit lite obsessed över vikten, trots att jag inte är nåt fetto. Hur som helst kör jag lite halv-LCHF, inte lika strikt som sist. På nåt konstigt vis har jag börjat gilla den dieten. Om inte annat får man upp ögonen för vilka orimliga mänder kolhydrater (socker) man stoppar i sig i vanliga fall.
I morgon är det dags för bilrep också. Min kära Land Rover Discovery II ska på besiktning och i vanlig ordning har jag en del fel som måste fixas. Den trasiga strålkastaren är utbytt.  En läckande dieseltrycksregulator som gör att motorn spolas med läckande diesel när man kör, och en kass handbroms måste fixas. Har fått alla delarna som beställts från England så i morgon är det dags. Jo, jag skruvar själv. Har dålig erfarenhet av att lämna in på verkstad, närmaste märkesverkstad är i östersund så det känns inte riktigt aktuellt, och när jag lämnade in den på volvo för nåt år sedan hade de sönder en plastkåpa och slarvade bort en annan och vägrade ersätta dem. Nej, själv är bäste dräng. (Hoppas jag, man vet ju inte, kanske går bet på reparationerna...)

Jo, det är faktiskt en snöslunga till traktorn...

Dagens middag: Ungersk salami, Mozarellaost, avokado, oliver, cornichons och soltorkade tomater. Några droppar rödvin till det...utsökt! Och väldigt low-carb...

Pamukkale

Nu har vi ägnat en dag åt att vara riktiga charterturister, har suttit större delen av dagen i en minibuss. Målet var Pamukkale, en sorts märkvärdiga kalkklippor och en antik stad i de Turkiska Taurusbergen. Frånsett att vi var tvugna att kliva upp klockan fyra har det ändå varit ganska smärtfritt. Luftkonditioneringen fungerar fortfarande, men vi är int hemma än...
Pamukkale var ändå rätt coolt. Förr kunde man bada i de naturliga kalkstenspoolerna men det är inte längre tillåtet. Däremot får man bada i Kleopatras bad, lite märklig känsla att simma omkring i naturligt varmt, kolsyrat vatten bland antika marmorkolonner(och en miljon ryska turister). Vattnet skulle vara väldigt hälsosamt och bota de flesta sjukdomar. Dessutom skulle man bli 10 år yngre om man badade där. Jag överväger att kräva pengarna tillbaka.



Maria i kleopatras badkar



Listan på krämpor som ett dopp skulle kurera

... Och lite bilder från kalkstensklipporna:













Jo, vi såg en del annat också men det är för jobbigt att skriva på iPhonen i en skumpig turistbuss.

Vaken

Klockan är nu 03:37 och jag har varit vaken sen 02:38, dessförinnan sovit mellan kvart över nio och elva, och sen varit vaken till nån gång efter halvett.
Jag "ligger på ohågan" som Arjeplogarna brukar säga. Varför vet jag egentligen inte. Visserligen ska vi åka på bussutflykt om en timme men jag brukar aldrig ha resfeber. Jaja, Maria, jag vet. "Kom igen när du har varit vaken tre dygn i sträck", men jag klagar inte. Tvärtom, det har varit produktiva vakentimmar och jag har dragit upp en del kloka ( tror jag ) planer. Det mesta gäller saker som ska fixas innan snön kommer, brådis alltså:
• Fotografera huset så att jag kan börja med ritningarna för utbyggnaden.
• Mäta upp garaget inför nästa sommars varmboningsprojekt.
• Lyfta om båten på trailern för att avlasta bordläggningen och tömma motorn på vatten.
• Parkera båten under nya plåttaket :-)
• Hämta traktorsnöslungan och fixa/laga det som behövs på den.

Hmmm... Tror det var mer också , men verkar ha glömt. Hoppsan! Nu gick väckarlarmet. Klockan är fyra, dags att stiga upp.




Verkar som att jag börjar få hemlängtan trots såna här kvällar...

Viagra

Nu är vi inne på andra veckan i Turkiet, Maria har blivit förkyld och nu är vi så pass vidbrända att vi skippar solskydd. I morgon ska vi åka på en tur in i landet, över bergen till nån sorts kalkstensklippor som ska vara sevärda... Jag ser bara framför mig en dag i en turistbuss med trasig luftkonditionering och åksjuka pensionärer, kanske lite pessimistisk... Nåja, återkommer om detta när vi kommer tillbaka.
Intressant upplevelse hade jag i morse när jag gick på Apoteket för att köpa nässpray till Maria...


...Viagra i 50 och 100 mg styrkor, endast 51 Euro/förp

Alanya

Efter en svinkall sommar har vi äntligen fått lite sol och värme. Men vi var tvugna att åka 333 mil söderut fågelvägen, närmare bestämt till Alanya, Turkiet. Jag vet att det är 333 mil eftersom träningsprogrammet i min iPhone trodde att jag sprungit hela vägen innan det blev ordning på GPS: en. Vi bor på ett all-inclusive hotell, 150 m till stranden osv, inget att klaga på. Möjligen att maten blir lite enahanda men man blir mätt och det är tårta till både lunch och middag. Åsså är det ju fri tillgång på öl, vin, raki osv...
Ja, vädret är ju nästan för bra. Förstår inte hur man kan bränna axlarna när man är insmord med SPF50 och knappt solat axlarna, stark sol!!
Maria ligger mest i vattnet, på sin kära luftmadrass, eller utövande vattengympa för att rehabilitera sin axel. (Ja, hon HADE en fraktur trots allt, och ett par partiella muskelrupturer, visade det sig efter att jag tvingat in henne på en magnetkameraundersökning.)



Hotellpoolen. Det finns faktiskt de som tillbringar hela utlandssemestern här...




Jo, det är Maria med sin kära rosa luftmadrass.




Vet inte om svettfloderna syns, men så här ser man ut efter 4 km i gassande sol och 35 plusgrader...

Hemma

Tog mig helskinnad hem till slut. Två incidenter under färden hade kunnat förhindra detta: Dels en lila 740 som kom med bredsidan i fyrhjulssladd genom en kurva som jag hade fått rätt i plytet om jag kört in på den vägen 10 sekunder tidigare, dels en husbil som plötsligt bestämde sig för att köra om samtidigt som jag höll på att köra om den. Han såg sig inte om, bara svängde ut utan förvarning precis som jag kom jämsides. Tur att jag var beredd på just en sån manöver och hade både hand och fot i bromsberedskap.
Annars har det varit ytterligare en fin dag på vägarna.  Körde hem via Föllinge - Strömsund - Vilhelmina och sen en liten omväg via Kattisavan - Björksele för att undvika vägarbetena på Sorselevägen. Har haft en del problem med bekvämligheten som är något nytt. Efter 5-10 minuter börjar det göra ont som f-n i vänster skinka och lår, känns som att det trycker på ischiasnerven... eller nåt. Kanske jag har för lite "stoppning" där bak efter LCHF? Hur som helst, ska nu vara hemma i två dagar, sen, på söndag kväll sätter jag mig på moppen och kör till Skellefteå för att jobba.

Fikapaus nånstans mellan Östersund och Lervik.

Räddaren i nöden

Startade vid niotiden från Mockfjärd i strålande solsken. Frukost på OK i Djura. Sen en fantastiskt vacker färd genom dalabygden. Tog vägen genom småbyarna längs Siljans sydvästkust. Väldigt rolig, kurvig smal väg mellan fina stugor. Otroligt vad många fina gårdar det finns. Sen lite tråkigare väg mellan Mora och Sveg. Stannade till i Noppikoski för en glass och bensträckarpaus och såg då en massa bensinfläckar på MC:ns vänstra sida. En närmare granskning gav ett hål i bensinslangen. Hu! Vad göra nu? Det gick ju bra att köra men en liten stråle bensin ner mot heta cylinderflänsar kan ju inte vara bra. Tog fram verktygsväskan. Hmmm, några fasta ring- och insexnycklar plus en tändstiftsnyckel... Inte särskilt användbart. Kom då att tänka på min sweiziska superfickkniv som jag fått i examenspresent av bästisarna Lies och Anders. Perfekt! Den hade både en liten tång att klämma ihop slangklämman med och en vass sax som jag kunde klippa bort den läckande slangänden med. Slangen räckte precis efter att den läckande änden amputerats. Puh! Bara att köra vidare. Tog omvägen över Vemdalen, mest för att slippa trafiken på E45:an, pizzamiddag i Åsarna och därefter längs Siljans västsida fram till Ytterån utanför Österund där en något förvånad faster Mariann våldgästades och tog emot med öppna armar. Hade en mysig kväll på hennes veranda med lite rödtjut och några fingrar Grant's. Imorgon (fast det är ingen mobiltäckning här så eftersom jag måste skicka det här imorgon när jag får täckning så... Äh, ni vet.) vidare för sista etappen hem. Har i vart fall haft en underbar dag på vägarna med perfekt väder, kan det bli lika bra i morgon månne?

Roten till det onda

Räddaren i nöden. Tack Lies och Anders!

Panik i ottan

Vaknade 05:20, kunde inte somna om. DÅ begick jag misstaget man inte får göra: börja uppgradera programmen i min iPhone under pågående "uppdrag". Plötsligt hängde sig allt! t.o.m klockan stannade. Paniken var total. Startade om telefonen...Not! Det gick inte! Den stannade på äppelloggan och sen hände inget mer. Kan säga att jag uppfann en hel del nya svordomar. Jag som varit så nöjd och glad över hur det funkade. ( se föregående inlägg ) Började fundera på vad jag skulle ta mig till? Hmmm, leta rätt på clasohlson, borde inte vara så långt till insjön, och köpa en billig ersättningstelefon? Köra ner i Västerdalälven som jag ser från fönstret? DÅ plötsligt, efter ungefär 5 minuter med äppellogga startade den. Jag hann aldrig börja be några böner men i alla fall: Tack Gud! (om du finns) Nu ska jag aldrig nånsin igen bryta mot den gyllene regeln: " If it's working - don't fix it!"
Nu är klockan 06:20, ska se om mina adrenalinnivåer sjunkit så pass att jag kan sova lite till.

Back in bussiness! My preciousss...

MC-hämtning

Som sagt, jag har saknat min moppe. Igår tog jag bilen till Umeå, stressade runt bland diverse butiker och landade på Arlanda ett par kevlarjeans rikare ( men MYCKET fattigare.) Har alltså åkt ner för att hämta min kära motorcykel. Mellanlandade hos pappa, och drog iväg i morse vid niotiden. Startade i regn som höll i sig de första 15 milen, sen blev det fint. Tog omvägen via Linköping för att hälsa på Emil. Han verkar ha det ganska bra i sin studentlya. Vi åt lunch i form av thaibuffe och därefter drog jag vidare till Kumla för ett stopp hos moster Vivviann och Hans. En kopp kaffe och ett berg av wienerbröd eftersom både jag och Hans köpt fikabröd. Sen vidare mot Mockfjärd där jag bokat logi för natten. Det visade sig vara en riktig lyckträff. En hel lägenhet med kök för 175 spänn. (Mockfjärdshuset) Har avnjutit middag och planerat morgondagens färd. Jag använder "Hojkartan" och väljer de lite mindre vägarna som enligt kartan ska vara bra motorcykelvägar vilket stämmer väldigt bra. Kurviga fina vägar i vackra landskap. Har också investerat i ett nytt headset så att jag kan blåtanda min iPhone till hjälmens hörlurar. Helt underbart. Kan lyssna på iPoden, radio, GPS-instruktioner och ta mobilsamtal. Rekomenderas varmt! ( Cardo G4 ) I morgon bär det av mot Östersund.

I Emils studentrum

Morgondagens färdväg planeras

Middagen: Mozarellaost, parmaskinka, italiensk salami, bröd och en halvflaska Rioja.

Long time no see...

Sommaren har gått fort i vanlig ordning, och i samma vanliga ordning har man bara hunnit med en bråkdel av allt som skulle göras, allra minst har jag bloggat. Vi var en sväng söderut med två veckor på Åland, arbete för min del och semester för Maria och Simon. Sen några dagar hos farsan i Stockholm, hela tiden strålande sol och värme. Sedan hem till regn och lätträknade plusgrader, tom frost på bilarna en morgon i mitten av juli...
Annars har inte mycket hänt förutom att vi blivit med båt och traktor. Traktorn var planerad sen länge, men båten var ett impulsköp kan man säga. Det var grannarna i Gasa som hade en båt de försökte sälja förra året, och nu erbjöd oss att köpa för 'vrakpris'. Så nu är vi ägare till en gammal skötbåt i trä vid namn Wilma, med tillbyggd 'kajuta' och encylindrig dieselmotor. Mer jobb, har hittills skrapat, slipat, fernissat, ska nu dra om all el, fixa laddningen och startmotorn...
Vad mer? Tja, kan väl nämna att lilla hustrun fick hybris häromdagen när hon hade 'en bra dag', dvs inte hade ont, satte sig på en 250 kubiks crossmotorcykel, stegrade över med hjärnskakning, ett antal skrubbsår och blåmärken samt en skadad axel som resultat. Tvingade henne till röntgen idag, men lyckligtvis hade hon i vart fall inga frakturer. Så nu har hon ont i alla fall. Fast hon påstår att hon fortfarande tycker att det var en bra idé...
Jo, har slutfört ETT projekt åtminstone, lagårdsutbyggnaden som påbörjades förra sommaren är nu klar. Återstår stora rummet på övervåningen, där det ska målas tak, tapetseras, byggas garderober och en del andra snickerier. Har efter besök hos bekanta utanför skellefteå också börja fundera på ett nytt "storgarage". De hade ett stort fint garage med soffhörna, motorcykelplancher på väggarna, en HD på golvet osv, vi använde det som gästrum. Jag vill också ha ett sånt, med VÄRME, så man kan skruva i bilar, trakorer och annat även om det är tretti minus. Maria tycker förstås att det är onödigt, hmm, kanske hon ska ta över maskinansvaret?
Men... först ska jag ner till Stockholm för att hämta min kära motorcykel som bott där över vintern. Ska köra hem den via Linköping där jag ska hälsa på Emil. Satsar på att klara resan på tre dagar. Eventuellt kanske jag roar mig med ngt blogginlägg på vägen. Vi får se...

 Wilma

 "Nya" traktorn, en BM 320 "Buster" från 1962

Lagårdsbygget "före"...

 och "efter"

Målgång

Ja, målet är uppnått! Efter knappt två månader på LCHF-diet har jag uppnått min ungdomsvikt. Dagens notering 71,9 kg är till och med ett hekto under min målvikt, och det hela har varit väldigt smärtfritt. Har ju varit lite nojig om hur blodfetterna skulle se ut så för några veckor tog jag prover, och det såg faktiskt riktigt bra ut. Jag hade ett kolesterol som var lite i överkant, men det har jag alltid haft, även under de 16 år som jag var vegetarian... så det kändes lugnande. Tyvärr blev jag inte av med mina love handles som jag hoppats, men tarmfettet verkar ha pyst iväg. Maria säger att min 'Falomage' blivit mindre. Nåja, spelar ingen större roll egentligen, huvudsaken är att jag blivit av med överskottet, nu får man väl se hur lång tid det tar med återvinningen...

 
Falo (Från serien Uti vår hage)



Beviset

Sommarkänsla

Nu har det varit ett par dagar med riktig sommarvärme, snön smälter så man nästan ser hur den sjunker. Och i förmiddags hade vi ett riktigt åskregn! Jag har kommit igång bra med löpträningen tycker jag. Har skaffat en app till min iPhone som 'coachar' medan jag springer, loggar med GPS och beräknar hastighet, sträcka å sånt, och en röst som talar om när jag springer för sakta osv. För en tekniknörd som jag ger det ju en liten extra kick och motivation. Fortsätter med mitt LCHF-race också, springer före frukost och fortsätter att gå ner, fast vettefaen vars kilona tas ifrån. Tycker inte att jag ser nån skillnad (fast igår fick jag göra ett extra hål i bältet...). Dagsnotering: 72.9 kg. Kanske har jag blivit anorektiker :-)
Idag var vi och hälsade på en kompis i Arjeplog och tittade på hans halvtama ekorrar. Han är lite sur för några av 'hans' ekorrar har blivit uppätna av några grannkatter. Fick i alla fall en bild på en av ekorrarna i hans köksfönster.

En av Lennarts ekorrar

LCHF

Hemma igen har jag haft ett par slappardagar, rensat lite skrot på gården, snickrat lite på övervåningen (taklister på ett vindstak med 1000 vinklar och snedtak, egentligen en omöjlig uppgift), och gjort en tur som förmodligen blev årets sista pimpeltur.

Idag har jag sprungit första löprundan sen hemkomsten från fjällturen, 5,5km vid 16-tiden med bara en kopp kaffe i magen (som jag drack ca 10:00), allt i LCHF-anda, eh...fast man ska ju äta mycket, ville bara testa. Det gick förvånansvärt bra, säsongsbästa tiden och inte särskilt slut när jag var klar, kändes faktiskt som att jag skulle kunna springa dubbelt så långt...
Sen var det invägning. 74,0 kg. Alltså en nedgång med 6,1 kg på drygt 4 veckor utan större uppoffring. Har läst en hel del under den här tiden om den här dieten och blir mer och mer övertygad om att den inte är så dum. Som läkare är det fortfarande inte riktigt rumsrent att tala för ökat fettintag osv, och det är ju emot allt vad man fått lära sig på utbildningen, om man bortser från de rent biofysikaliska aspekterna; insulinutsöndring, fettinlagring, blodsockerstegring osv, men har hittat en hel del studier som stödjer att det faktiskt kanske till och med är hälsosamt...
För den eventuellt vetenskapligt intresserade finns en del länkar här, och på wikipedia lite allmän lättsmält info. Det var förresten en form av LCHF-diet som bantningens fader, William Banting förordade i sin metodbeskrivning, men sen har den förvanskats genom tiden som bekant.
Oj, nu är det sent. Go' natt!

Typisk LCHF lunch...Mums!

Klabbföre

Sov gott även i Syter. Kände mig lite seg när alarmet gick kl 05, troligen för att det blivit lite kallt i stugan. Bacon och stekt ägg till frukost, sedan iväg. Den långa stigningen i början som jag gruvat mig för gick på ett kick, sedan en lång utförslöpa på skrå så jag kom en bra bit in i Viterskalet. Stressade på eftersom jag hade som mål att hinna till Hemavan i tid till bussen som skulle gå 15.30. Nådde Viterskalsstugan vid 10 snåret, tog alltså knappt tre timmar vilket nog är nytt personligt rekord. Stannade bara till för att fylla på vatten och knatade sen vidare. Tyvärr började solvärmen få effekt och jag gick snart på decimetertjocka snöbelag. Stod ut i kanske en halvtimme innan jag testade att "valla" med en ljusstump som jag hittat i stugan. Ingen skillnad, och Solvallan från igår var slut. Det var bara att stappla vidare. Fördelen var att jag inte behövde några stighudar i uppförsbackarna som kommer efter hängbron...
Det var en härlig känsla när jag nådde slalombackarna och kunde sicksacka mig ner till byn, framme strax före två. Och inget ätit sedan frukost. Tvingade i mig en korv med räksallad på statoil mest för att ha nåt att göra. Nu återstår tre timmars väntetid med A-lagarna på busstationen i Storuman, innan jag får sätta mig på bussen mot Sorsele och bilen som väntar där.
Summering: ta med valla för alla fören, särskilt glidvalla. Ta med mycket compeedplåster, en förpackning räcker inte, och strunta inte i skavsårstejpen av viktskäl - jag hade gärna burit en tvåkilos rulle med skavsårstejp om jag sluppit de f-bannade skavsåren. Och egentligen, det här experimentet med löparskidor... Jag vet inte, trist att inte kunna stå på i nerförsbackarna när man har chansen, det är i princip omöjligt att styra såna där stickor till skidor så fort man får lite fart.
Och slutligen, fjälltur på LCHF-diet: det är melodin, så himla skönt att slippa gå i väggen pga lågt blodsocker, och inte styras av hunger, fast man måste nog vara inkörd på dieten innan man drar iväg...

Med sånt här klabbföre behövdes inga stighudar!

Syter

Natten i Servestugan blev bättre, slutade elda i tid den här gången. Vaknade till ett riktigt vintrigt väder med snö på träden och solsken. Uppskattar att det fallit ca 15 cm nysnö under natten. Jag hade redan bestämt mig för att gå en ospårad genväg till Syter så det hade ingen större betydelse att det snöat, fast lite tyngre var det att gå i lössnön som efter ett par timmar började klabba under skidorna. Efter att ha stapplat fram i ett par timmar tappade jag tålamodet och vallade med Nivea läppsalva med solskyddsfaktor 25 vilket faktiskt till min förvåning gjorde susen! Undrar om det är det som kallas Solvalla...?
Jag gjorde ytterligare experiment under den här etappen: jag hade under föregående dagar noterat att jag aldrig blev sådär vrålhungrig som jag annars brukar bli på såna här turer. Åt alltså en frukost bestående av 4 finncisp med baconost och ett kokt ägg och travade sedan på, start vid sjusnåret och anlände vid tvåtiden utan att ha ätit. Och var inte ett dugg hungrig. Däremot hade jag varit törstig och druckit som en kamel, och var supertörstig när jag kom fram. Den teori som jag funderade ut under färden är att min förbränning bara är baserad på fett, och när jag inte tillför fett tas det av depåerna:-) antagligen är processen att omvandla fett till ketoner beroende av vatten, därav den extrema törsten. Kanske någon kan bekräfta detta?
Vad mer? Skavsår, stark sol, oerhört vackert. Mot viterskalet imorgon, ev vidare till Hemavan om jag bedömer att jag hinner till bussen, annars en övernattning till.

Ett ensamt spår i nysnön ...

Vilopaus

Meningen var att man skulle se hur jag svettas, men jag vet inte om det syns?

Fjällen rockar fett! OBS! Ej arrangerad bild.

Serve

Natten i Aigert blev en pärs. Jag hade eldat lite eftersom det bara var 4 grader i stugan när jag anlände. Vad jag inte räknade med var kaminens eftervärme. När jag skulle lägga mig var det 33 grader! Jag försökte vädra med korsdrag men det tog bara några minuter så var det asvarmt igen. Fick svetta mig till sömns, och när jag klev upp kl. 05:15 var det fortfarande 21 grader! Jag hade satt tidig väckning eftersom man utlovat dålig väder och snöfall och av erfarenhet vet jag att det ofta är finast på morgonen. Mycket riktigt fick jag en fin förmiddag, på 1000 metersnivån var det sol och vindstilla. Lunchade och Sov en stund i en raststuga där uppe, och sen mulnade det på och började snöa samtidigt som det blev varmare. Jag hade hittills prisat silverklistrets lov, men de två sista timmarna stapplade jag fram med klabbföre. Framme i servestugan mötte jag en bekant från gårdagen, Hans-Olov Westerlund tror jag han heter om jag minns rätt, en kille som sköter underhållet av stugorna på den här leden. Efter lite snack över en kopp kaffe kom vi fram till att vi eventuellt är ingift släkt på långt håll.
Tyvärr är det ingen mobiltäckning här så jag kommer inte att kunna ladda upp detta förrän tidigast imorgon, eller i värsta fall inte på några dar. I vart fall planerar jag att ta mig till Syterstugan imorgon, men just nu vräker snön ner och det kan bli tungt att spåra med mina smala ländskidor av racingtyp...ja, jag vet. Inte världens bästa fjällskidor men det är lite av ett experiment det också, ville testa om det funkar på senvårsnön. Så här års brukar det ju vara lättåkt...

Vilopaus vid raststuga på ca 1100 meters höjd, fortfarande fint väder.

Aigert

Så har den äntligen blivit av, fjällturen. Sitter nu i Aigertstugan där jag ska övernatta. Hade först nån vansinnig plan att fortsätta 2 mil till nästa stuga, men skavsår under stortårna satte stopp för det, jo faktiskt. Om jag inte plågats av dem skulle jag nog fortsatt eftersom det är så pass bra väder, bara mellanlandat och fikat och sen fortsatt. Det går förresten alldeles utmärkt att gå fjälltur på LCHF diet, enda nackdelen är att maten väger ungefär lika mycket som resten av packningen. Hade ju tänkt att det här skulle bli en "ultralätt" tur, och har införskaffat diverse lättviktsutrustning enkomt för den här turen, och det var nog tur när man ser slutvikten...
Lite data:
Min vikt: 75,4 kg
Ryggsäckens vikt: 17,8 kg
Start från ammarnäs:12:50
Ankomst Aigertstugan: 15:00
Stigning: 380m
Sträcka: 8 km

Snart uppe på kalfjället. Kolla vädret!!

Här sover jag inatt :-)

Viktnedgång...?

Ja, då har man levt en vecka på kött och fett. Har ätit som en gris i veckan, bacon, ägg, grädde, kokosmjölk direkt ur burken (det är faktiskt ganska gott). Och idag var det invägning. Jag var rätt säker på att ha gått upp ytterligare 5-10 kg efter den här veckans frosseri på onyttigheter. Men: faktiskt en minskning med 2,1 kilo! Tror visserligen att det handlar mest om vatten, har ju tömt glykogenförrådet och med det ryker ju ett par liter vatten. Ändå anmärkningsvärt med tanke på allt äckel jag har satt i mig. På måndagen reagerade jag som vid en gammal hederlig fasta, dvs huvudvärk, lätt illamående, lite darrig och allmänt svag. Trots att jag vräkt i mig energi, men det var alltså blodsockret som var i botten. Dan efter var allt som vanligt igen, och jag går nu bara på ketoner. Hur som helst, ska ge det en vecka till innan jag fäller min dom. Har jag inte minskat ytterligare i vikt då återgår jag till det som jag vet funkar för mig. Ren och hederlig svält :-)

Och en sak till: Det är en och annan som rynkat på näsan åt att JAG ska BANTA! Jag är ju inte särskilt fet... Nej, men jag har försökt förklara att det inte handlar om att jag har blivit en tjockis utan att 'mota Olle i grind'. Det finns ingen anledning att jag ska släpa på 7-8 kg löst fett som jag inte hade för fem år sen, och gör jag det  är det snart 10, sen 15 osv och det är betydligt jobbigare att banta bort tiotals överflödskilon än att bara justera vikten lite, som det alltså nu gäller.
Så: Sådana kommentarer undanbedes tack. Jag är inte någon anorexiwannabe.

Success! Startvikten var 80,1 kg.

Helgsammanfattning

Har haft en bra, solig helg. På lördagen skulle Simon till Jutis för att ta skoterförarbevis. Jag som chaufför hade en dag att slå ihjäl i Jutis. Lyckligtvis ligger Jäkkvik bara ett par mil därifrån så jag åkte dit för att testa den nya slalombacken. Ny för mig alltså, den har visst funnits i typ 20 år eller nåt sånt. Vädret var perfekt och backen var en positiv överraskning. Hela övre halvan låg på kalfjäll med bara två smala pistade nerfarter - alltså stora mer eller mindre orörda ytor med ett par centimeter nysnö. Dessutom längre ner gles björskskog. Ganska bra alltså, men inte riktigt så brant som man kan önska. Sen fick jag syn på den närmaste fjälltoppen, bara någon kilometer bort. Tänkte först att det kanske var Pieljekaise, men insåg sen att det var ett fjäll någon kilometer längre bort. Hur som helst fick jag en oemotståndlig lust att gå upp på toppen. Enda problemet var att jag inte hade stighudarna med mig, och jag har ju som princip sedan 1979 (en lång historia) att aldrig göra en vinterbestigning utan stighudar. Ett par hundkoppel som låg i bilen fick bli räddnningen.

Nöden är uppfinningarnas moder



På toppen

Söndag
Alltså idag, började med tidig uppstigning (ca 08:15, hmmm) och skotertur på skaren till weijaur och pimpling i gassande solsken. Zorro sökte skydd för solen i skuggan av några granar. Till att börja med nappade det inte alls, tills jag insåg att jag var på fel ställe. Alltså jag var inte där jag trodde att jag var. Flyttade till 'rätt' ställe och direkt jag släppte ner fick jag ett napp, en riktig bjässe som till slut slet av linan så det small. Sen fick jag lite glest med småabborrar, knappt matfisk men slutade framåt halvtvåtiden då jag hade fått ihop till middan i alla fall. Tog mig hem i dagsmejan med ett nödrop, och tillbringade resten av dagen i vår snögrop på gården, grillad korv till middag, fisken tar vi imorgon. Vilket för mig in på ämnet bantning.
Konstaterade häromdagen till min förskräckelse att jag nått dryga 80 kilo, nära mitt personrekord på 82, och beslutade mig genast för att snabbanta bort ca 7 kg så jag återfår min normalvikt som brukar pendla mellan 72 och 75. Tänkte göra det motsatta mot vad jag brukar, vilket är fettfri kolhydratdiet och funkar hyfsat. Ska nu pröva LCHF istället. Alltså kolhydratfri fettdiet. Så nu lever jag på korv, ägg, grädde, bacon osv. Gottt! Eller... näe, ganska äckligt, men man är i alla fall aldrig hungrig. Dieten förordar STORA portioner. Hmmm, ska bli spännande med nästa viktkontroll om en vecka.

Påsklov

Så var det slut på påsken. Vi firade traditionsenligt med skoterutflykter på 30 år gamla skotrar. Ja, jag fick fart på Holgers gamla Elan som stått översnöad hela vintern. Blev minst sagt förvånad när den hostade till på första draget. Sen behövdes det förstås lite pulande innan det blev riktig fart på den, men nu går den som ett spjut. Maria drog iväg på den innan jag riktigt tyckte att den var tillförlitlig för några längre turer, men det gick bra frånsett soppatorsk, vilket hon förstås skyllde på mig. Andra dagen gick styrstången av långt ute i skogen, svetsades ihop på kvällen, så nu är den ok igen. Dessutom tror jag att jag kommer att få fart på våran Aktiv 290 nr 2 som vi köpte som reservdelsskoter, men i själva verket är det bara tändningen som krånglar.
En konstig sak med den här påsken är att vi inte får någon fisk. Har pimplat frenetiskt på olika sjöar utan så mycket som ett litet napp. Fattar ingenting. Men skam den som ger sig. Våren har just bara börjat...

Så här ser det ut när Maria kör Elan. Typisk röra, lägg märke till
glasögonfodralet från Dior..

Vi stötte på en älg som hade vissa problem med snön... Hade varit ett lätt byte för ngt rovdjur.

Zorro vägrade sitta i pulkan, sprang bredvid till tassarna blödde,
så till slut band vi fast honom i pulkan.

Vilopaus i vårsolen. För den som tror att det är slött att köra skoter (vilket jag själv trodde innan jag prövat) kan jag informera om att jag på bilden är dyngsur av svett, ffa pga ett antal fastkörningar.

Som sagt...